28 december 2007

Tyska former.

Kroppsformer. Jag visste inte riktigt hur jag skulle börja detta inlägg, men det är kroppsformer det handlar om. För jag stod imorse och såg mig i spegeln (ett mycket ofta återkommande beteende) och funderade över min kroppsform. Min drömform har varit modellformen, smal som en sticka hela vägen, och jag har försökt intala mig att det är så jag ser ut. Nu har dock verkligheten hunnit ikapp mig och jag skrattar nästan åt tanken att mina höfter och min rumpa ska försöka tränga sig ner i något i storlek 32. 38/40 är mer åt sanningen. Men så tänkte jag, vad är jag då? Först tänkte jag porrfilmskropp men övergav hastigt tanken med en menande blick åt mina bröst. Små gulliga a-kupor är inte riktigt the porn deal. Inte mig emot dock, mina bröst är fett bra. När jag var yngre drömde jag om större bröst, önskade att de skulle växa till sig och var allmänt ledsen över de små myggbettens tillstånd. Nu har jag skärpt mig och är nöjd. De är söta, fina och gör precis som jag vill.
Barnföderskehydda är nog inte heller grejen, nog för att jag har endel fett samlat runt stussområdet och att mina höfter inte skulle banga på att trycka ut en unge (missförstå mig inte, resten av min kropp skulle däremot protestera å det grövsta), men man ska nog ha lite mer hull för att kunna förtjäna det epitetet. Atletkroppen kräver nog lite mer muskler och lite mindre celluliter (på tal om celluliter, vi var på stranden i somras och jag sandskrubbade ivrigt för att minska dem. "Jag har celluliter!" gnällde jag (jag hade precis insett det, nämligen) och mamma, finkänslig som få, säger "Jag vet. Jag såg det." Som att de var ljus som lös i natten eller något. Men men, de flesta har de och det är inte så farligt). Om man har atletkroppen ska man kunna slutföra ett maratonlopp och jag kan nog, helt ärligt, inte ens påbörja ett utan att bli modfälld och irriterad.

Nej, här kör vi på Fernsehturmformen. Lång, smal och med en stor jävla boll på mitten. Det låter lagom respektingivande, allt tyskt låter som något taget ur ett Hitlertal.

(Om ni inte hajjar namnet, GOOGLE IT!)


"I always fill my ballroom, the event is never small. The social pages say I've got the biggest balls of them all."

Inga kommentarer: