21 december 2008

En vit jul.

Jag tycker om när det är snö på vintern. Det är viktigt för mig med en vit jul, men viktigare än en snö-vit jul är det med en alkohol-vit jul. Har firat alldeles för många jular med dunkande hjärta och ihopsnörpt hals, känt ångesten (fast då var jag för liten för att förstå att det var ångest) växa med varje snaps som åker ner i halsen på "de vuxna".
Nu mera så har jag lärt mig att säga ifrån och välja, och nu är mina jular fina istället för alkoholfyllda. Tyvärr kunde jag aldrig riktigt säga ifrån eller välja när jag var liten, då det hade behövts som mest, och eftersom jag själv har känt den där känslan när den fantastiskt, magiska, underbara julen förvandlas till någon sorts ångestfylld vuxenfest som jag bara vill ska ta slut, så tycker jag att alla vuxna borde skriva på den här listan.
Alla vuxna som firar jul med barn, åtminstone. Julen är ju ändå barnens högtid; paket, godis, tecknat på teve och massa glittrande saker. Julen är familjehögtiden över allt annat, och då tycker jag fan att man kan strunta i alkoholen, trots att det är "ett festligt tillfälle" och faktiskt låta barnen få ha den magiska julen som de drömt om.
Och det handlar inte bara om vuxna med alkoholproblem, det här är inget som bara rör alkoholister. "Vanliga" föräldrar kan också ta några snaps för mycket och gå från pålitlig, trygg förälder till ett sluddrande, högljutt monster. Så, alla vuxna med barn som läser min blogg (jag gissar att de här ungefär... 0), ge fan i alkoholen över julen!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Å nu är antalet åtminstone uppe i 1! Att låta ungarna äga julen är lika självklart som att tomten bor i Mora... Det finns ju rätt många andra tillfället under året man kan låta det vuxna umgänget, som då ibland innefattar alkohol, få tid... Julen är ungarnas och i deras värld är inte spriten särskilt normal...

Sanna sa...

Du har helt rätt i att det finns många andra tillfällen under året man kan festa på. Dessutom förstår jag inte riktigt grejen med att vara full just under julen, det är ju ingen storslagen party-händelse ändå. Det är massa mat, juklappar och finstämt mys liksom. Hemstickade raggsockor och knäck i tänderna, inte högklackat och "wohooooo!"