Klädinköp.

Har köpt massa fina kläder idag och i förrgår. I förrgår köpte jag en klänning på aa och en tröja på Zara (plus underkläder och strumpbyxor på H&M). Idag köpte jag strumpor, tio vanliga och ett par overknee, ett par strumpbyxor till, en finfin illblå kjol och en gullig blus. Ett vitt linne fick slinka ner också.

Så nu har jag massa kläder men fortfarande inget liv. Jag måste göra något med min fritid, men jag vet inte vad. Jag vill träffa människor, skapa saker och finnas "där ute". I världen. Vara en del av allt det där som får folk att sprudla. Misstolka mig inte, när jag mår bra så kan jag sprudla av att sitta inne en hel dag och bara se mig i spegeln typ, men just nu känner jag att jag uppfyller alla egoistiska grejer. Jag har tid för mig själv, jag har kreativt utrymme och jag har bra flyt på det som är för bara mig. Problemet är att jag har jättedåliga tider, så ofta när jag jobbar så är mina vänner lediga och tvärtom. Jag får aldrig träffa folk. Jag får bara nöta ut mitt eget jag. Vafan, jag pratade med mig själv idag. Jag hade inte hörlurarna på mig (vet inte riktigt varför, jag har de alltid på annars) idag ute på stan och det dröjde bara några minuter innan jag började prata med mig själv. Högt, på en gata där det faktiskt fanns folk. Okej, det var nog inte så högt, och ingen hörde mig antagligen, men det är illa nog ändå. Hur jävla ensam och patetisk får man bli?

Frågan är, hur mycket av det här är olycklig slump och tråkiga sammanträffanden och hur mycket är mitt eget fel? Hur stor del av detta kan jag lasta mig själv för? Är jag för av, för lat och har inte nätverkat nog? Är jag för kräsen? Gör jag för dåliga val?

Jag tror att jag själv kan lastas för en del, men jag är alldeles för nere för att ta ytterligare ett nederlag idag. Det enda jag skulle behöva nu är ett långt djupt samtal med många skratt och ett riktigt bra ligg. That's all I ask for. (Tydligen, alldeles för mycket begärt.)