Meningen med det hela.

Om du skulle välja ut en sak som det viktigaste i ditt liv, vad skulle du välja? Sporten du spelar, din pojkvän, din nya bil? Känslan du får när det doftar sommarregn utomhus, ljudet av pengar som prasslar i plånboken eller att vara duktig på jobbet?

Min är, utan tvekan, kreativiteten. Jag vet att jag borde skriva vänner, kärlek, familj. Jag vet att det är det som är meningen, men det är inte det för mig. Jag skulle inte överleva utan vännerna, kärleken eller familjen men jag skulle inte vilja leva utan kreativiteten. Jag skulle inte vara jag utan den. Man måste älska sig själv innan man kan älska andra heter det ju och jag kan inte älska mig själv utan den vitala delen av mig själv som utgörs just av det kreativa.

Igår och idag ritade jag. Inte för att det skulle bli fint, utan för känslan när jag drar linjerna, tillfredsställelsen att smeta ut blyertsen, ljudet av penna mot papper, doften av tusch. Jag slutade för några minuter att tänka på vad resultatet skulle bli. Några minuter handlade det bara om att hålla pennan mot pappret och känna den där kraften gå genom mig, ut på pappret, tillbaka genom pennan och hela vägen till hjärtat.