Åh, fredag.

Jag har tråkigt. Som fan. För trött för att hitta på något, för uttråkad för att vara nöjd med att ligga i soffan en fredagkväll.

Idag var vi på naturhistoriska riksmuseet. Jag spenderade minst 2 gånger 15 minuter i ett litet mörkt rum, med en tv som visade klipp från skogsbranden i tyresta samtidigt som jag lyssnade på joy division. Jag satt ensam i det mörka rummet (ibland kom det in lite barn och deras anhöriga, men mest var jag ensam), hörde det höga ljudet av sprakande vild eld lite i bakgrunden mot min joy division och jag ville aldrig gå ut. Jag var tvungen tillslut, kände mig som århundradets kuf där inne, men jag ville verkligen inte gå ut. Önskar lite att jag hade ett sådant rum här hemma. Ett helt mörkt rum där jag fick vara helt ifred och bara kunde sitta.

Jag är fruktansvärt trött mest hela tiden. Men jag tror att jag kanske sover lite för lite. Sitter uppe på kvällarna och tittar på andras favoritfilmer och pratar med.. folk... om olika saker. Allt mellan himmel och jord och mycket musik. Borde prova att lägga mig lite tidigare kanske.

Idag skulle det ha passat att ha haft en jacka med ordet "HATE" målat på ryggen. Som han i gårkvällens favoritfilm. Så snygg. Filmen var då alltså Control och den var hemskt bra.

Jag har inte orkat laga mat så jag ligger med illamående efter att ha trott, seriöst trott, att jag skulle klara av att käka massa chips istället för middag och ändå må fint. Jag är en sådan idiot.

Åh, idag skulle jag behöva något glatt och ett piggt humör. Eller bara någon att softa med, någon som gjorde mig glad, som inte krävde så mycket, som bara kunde lindra det onda. Jag tycker inte om att ha ont inombords. Och speciellt inte när det liksom... inte gör ont egentligen.

Människor är så underbara, människor är så hemska, människor gör mig så jävla besviken, människor förvånar mig, människor roar mig, människor gör mig lycklig, människor gör mig ledsen, människor sårar, människor plåstrar om, människor betyder mycket när de borde betyda högst ingenting och människor som borde betyda mycket betyder ingenting och saker man säger som kanske borde betyda ett dugg betyder inte ett dugg och när man försöker så kommer man aldrig riktigt... fram.

Hellre en soffa i ett kolsvart rum än det här. Och jag vet att jag kan släcka ner och få en soffa i ett kolsvart rum men det är fel soffa, det är fel rum och det är fel mängd människor i rummet.

Det är så mycket som har känts pissigt den senaste tiden och väldigt lite av det har varit något jag har kunnat sätta fingret på. Jag är förbannad av ingen anledning, och sen ibland blir jag förbannad över något som jag har anledning att bli det av. Jag blir ledsen och nedstämd för ofta, jag gråter ingenting men jag känner mig obekväm i mitt eget skinn, i mina egna tankar, i mitt liv, i mitt sammanhang, i min krets, i min roll. Jag vet inte vad jag vill, jag vet inte vem jag vill bli, jag vet inte hur jag ska finnas till för att trivas.

Åh, fredag. Jag älskar dig verkligen idag. Så jävla mycket. Jävla pissdag.