Mitt hjärta dunkar så himla fort. När jag vaknade imorse mådde jag illa för att hjärtat slog så hårt, så jag vågade inte gå upp och försöka starta en dag. Jag somnade om i mitt illamående istället och tar en dag själv i min utfällda bäddsoffa och försöker få hjärtat att slå mindre hårt och klumpen i halsen att bli mindre. Jag är stressad, livrädd att mitt liv ska kantra, ångestfylld och trött. Men jag tror att när skolan väl är över om mindre än tre veckor, så kommer jag må mycket bättre. Eller så får jag vänta tills jag väl bor i London, om ungefär sju veckor. Bara jag lyckas jobba ihop tillräckligt med pengar... Herregud.
Jag måste sluta tänka för jag börjar nog snart gråta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar