Ryckt från elektriska impulser som kallas tankar.

Min kropp förstår inte att mitt hjärta inte vill.

Håll mig hårt medan det stormar för när lugnet kommer vill jag inte vara ensam.

Det finns större världar än den här, och jag får inte plats just nu. Men när jag krymper kanske jag passar perfekt.

Dina läppar är det enda jag vill smaka och det enda jag har är grillchips med pepparsmak. Eller är det pepparchips med grillsmak, jag minns aldrig. Det är inte viktigt att minnas, det är viktigare att minnas hur din hud doftar. Men det kommer jag inte heller ihåg. Jag kan telefonnummer jag inte slagit på år, jag kan memorera siffrorna i bankkoden efter en titt, jag kan fråga vad klockan är på franska och datorns tangenter är inpräntade i mina fingertoppar, men jag minns inte dofter som får hjärtat att slå, minns inte skratt som gör mig knäsvag, minns inte rösten. Jag kommer inte ens ihåg hur ditt ansikte ser ut.

Orden kommer lätt när de använder förälskelse och rädsla som glidmedel. Orden kommer lätt, men det är inte alltid de är sanna. Men det är okej, för det är inte alltid jag är det heller.

Det är mörkt ute och klockan är en halvtimme innan spöktimme och jag tror att jag ska sova istället för att äta.