Sara.

När vi satt där och pratade, utan någon som helst risk att tappa orden, så insåg jag, återigen, för säkert hundratusende gången i mitt liv, hur fruktansvärt mycket jag älskar dig. Det är jätteläskigt att säga det, varje gång, men det måste sägas. Det finns ingen bättre vän, ingen närmre. Ingen annan.


"Jag vill ha din ryggrad här, fäst den i mig.
Jag är alltid tryggast när du är en liten bit
ifrån, en rörelse i ögonvrån..."

Snöfall.

Tunna isfläckar på fönstret, så tunna att de smälter om jag sätter fingrarna mot insidan av glaset. Jag ser ut på snöfallet, studerar hur flingorna dyker upp i cirkeln av ljus runt gatulyktan. Människor halkar omkring på gatan nedanför och gör spår i det tunna snötäcket. En duva landar på taket mitt emot och burrar upp vingarna mot kylan.
Jag andas mot glaset och skriver mitt namn. Jag skriver mitt namn för jag har inget annat namn att skriva. Det finns ingen prins, det finns ingen riddare, ingen nallebjörn, ingen förälskare. I det tomma rummet är jag det enda som existerar, det enda som andas och det enda ting med ett hjärta.

För egentligen är det väl vad vi människor är? Ting med hjärtan. Hjärtan som lidelsefullt slår för att vi ska kunna förälska oss och försöka stå emot vardagen. Ibland är det så jag vill se oss.

Min nya kompis.

Jag har en ny kompis. Han är smal och svart och heter "The Pod". Iallafall har jag döpt honom till det när han ansluts till min iTunes. Det är nämligen en iPod. Med 80 gb minne och 30 timmars batteritid och en spegel på baksidan.
Och jag kallar den för han eftersom jag alltid har hittat på vänner. Igår när man förra mp3spelare dog så blev jag seriöst ledsen. Blir sorgsen när jag stoppar den nya spelaren i den gamla spelarens fodral för det känns som att klä en ny vän i en död väns kläder.
(Jag lekte med gosedjur tills jag var över tretton och min dåvarande bästa vän Valas sover fortfarande i min säng och jag viskar ibland saker till honom när det är jobbigt att vakna mitt i natten).

Jag vet inte om jag är en äcklig materialistisk människa eller om jag snarare är tvärtom? Att jag ger saker känslor och liv för att jag inte tycker om rent materiella ting... Hänger ni med?

Nåja, jag är alldeles för trött för längre resonemang nu. Men den nya är finfin och jag ska spara den gamla tills känslorna verkligen har försvunnit.

På våren får man visa hud.

Så ge mig vår nu.
Dsquared, två stycken 3.1 Philip Lim, Alexander Wang och Anna Molinari.

"Highway to hell" utan min kjol.

Jag sitter och lyssnar på bra musik, det är trevligt.

Min favoritkjol är borta, det är jättekonstigt. Jag använder den jämt och plötsligt finns den inte där den ska. Den är svart och kort och jättefin. Undra var den har tagit vägen... Jag hatar när sånt här händer, det är så löjligt. Kjolar ska ligga still, inte springa bort.

Uppdatering: Kjolen hade bara trasslat in sig i ett par svarta byxor så att jag inte såg den. Allt lugnt alltså.

What happened to you?

En bra morgon innehåller solsken, hummus och "What happened to you?" med Offspring. En gnutta "Self-esteem" och planer på att köpa skor hjälper också.

Heavy.

Sitter och tittar på "Heavy: the story of metal" på MTV. Rätt intressant. Speciellt när de talade om de "mörka" Birmingham-metalkillarna (typ Black Sabbath) och sen gick över till hur Van Halen kom och kaliforniserade alltihop. Det var liksom heavy metal, fast med bikinibrudar och massa leenden, istället för monster och ondska. Rätt kul. Så nu ska jag dra igenom lite Iron Maiden, Judas Priest och ACDC den här veckan. Alltid roligt med ny musik.

Nu är det Sagan om ringen istället. Rena nördkvällen här. Men det är inte så roligt att kolla episka superfilmer på en skärm lika stor som en brödskiva (nåja, nästan). Man kommer inte riktigt in i stämningen. Bra film i vilket fall.

Tydligen hade jag inte mycket roligt att skriva om ikväll och ingenting djupt och tankeväckande. Samlade lite bilder från Style.com förut idag men jag har inte hunnit skrapa ihop ett kollage än. Vilket latmask.

"That settles it. You should be the fellowship of the ring!" Special-special musik och stämning.
"Okay. Where do we go?"
Hober är söta.

Psychokiller, oh yes.

Jag sitter och tittar på The Shining (miniserien, inte den illojala Kubrick-versionen) och inser en skrämmande sak om mig själv. Jag tänder på störda mördare. Jack, Patrick Bateman... Hur illa är det här? Bör jag söka hjälp eller bara sluta se på skräckfilmer/psychofilmer när jag inte har haft sex på ett tag? Hm...

Finns det fler snygga knäppgökar där ute? Dela med er nu!

Jag tycker om att svara på frågor om mig själv.

TIO FAVORITER
1. tv kanal ? jag har nästan slutat titta på teve, så det skulle vara orättvist att svara på den här frågan. Men det är ju trean som har sänt ANTM, så jag måste nog lägga min ogenomtänkta röst på trean.
2. blommor ? de första förgätmigejerna i dungen utanför mitt gamla hus.
3. färg - lila, grönt eller rött. Och svart och vitt. Och gult och blått och brunt och melerat jearseygrått. Speciellt melerat jearseygrått.
4. sport ? jag ser inte på sport. Det skulle vara löjligt om jag svarade på den här frågan.
5. affär ? American Apparel.
6. musik ? det som passar mitt humör just då (alltifrån Rancid till Bob Dylan till Kent. Men oftast Nofx, Rancid eller Hives)
7. mat ? extremt stora portioner med lite-vad-som-helst-som-är-gott när jag kommer hem från jobbet.
8. årstid ? På sommarn är det hösten, på hösten är det sommarn, på vintern är det först vintern sen våren, på våren är det våren och sommaren och hösten.
9. djur ? mina.
10. stad ? Stockholm och Paris. Paris mer för mina fantasier än verkligheten.

TIO FAKTA
1. hemstad - Stockholm. Eller Tyresö, beroende på hur man ser det. Stad alltså.
2. hårfärg - Nu ljusbrunt, men egentligen är jag, citerar Carro, "den svenska råttan".
3. längd ? 178 eller 179 eller nåt sånt.
4. frisyr ? för kort lugg och en "graduated bob".
5. ögonfärg - gröna, perfekta.
6. skostorlek - 40-41
7. humör ? drömmande men rätt nöjd med att rumpan sitter i fåtöljen och att jag faktiskt har en guldfåtölj (det är nog fanimej få förunnat). Sen, hur kan man vara annat än nöjd när man lyssar på Soko? Hon får mig att acceptera att jag är en människa och tillsammans med Citronmuffin (som jag har börjat läsa från början idag) får hon mig att vilja vara vilsen, mänsklig och vacker.
8. orientering - om det är sexuellt, så är det heterosexuellt och är det "sporten" som avses så säger jag att det är förbannat otrevligt.
9. tillgänglighet ? jag antar att det är förhållandemässigt här. Och isåfall är jag fullständigt tillgänglig för rätt person och sluten som en mussla för fel.
10. vänster eller högerhänt - högerhänt, fast jag skulle vilja vara vänsterhänt ibland. Det är liksom coolare. Och självklart för att pappa är det.

TIO SAKER OM DITT LIV
1. har du någonsin varit kär? - ja.
2. tror du på kärlek? - jag tror på att man kan bli kär, jag tror att man kan bli lycklig av det och jag tror att man kan bli ett jävla kolli av det. Vad är det jag ska tro om det?
3. varför tog ditt senaste förhållande slut? för att jag tog mitt förnuft till fånga (alldeles för sent) och för att personen inte accepterade mina tårar. Tack.
4. har du någonsin fått ditt hjärta krossat? inte krossat, för då skulle det inte kännas så jävla fint med meningar som "you would say I love you in the cutest place on earth". Men misshandlat, onekligen. Men mest ont gjorde det nog i hjärnan, tankarna och sådär.
5. har du någonsin krossat någons hjärta? har jag det? Jag vet inte. Kanske?
6. har du någon gång blivit kär i din bästa vän? jag var kär i en kille som sen blev min bästa vän som sen inte blev mycket mer än ett älskat minne, räknas det?
7. har du någonsin älskat någon utan att tala om det för han/hon? inte älskat, tror jag. Eller, det finns nog vänner jag har älskat, älskar på olika sätt, som inte vet om det.
8. är du rädd för att starta ett förhållade med någon? ja. Skiträdd. Scared shitless.
9. har du någonsin haft en hemlig beundrare? om jag visste det skulle den väl inte vara hemlig?
10. tror du på kärlek vid första ögonkastet? "I believe in lust at first sight".

TIO SAKER: DET DÄR ELLER DET HÄR
1. kärlek eller pengar ? de säger att pengar är flyktigt, men kärlek är fan livsfarligt. jag vill ha båda två, precis som sara. (om frågan var kärlek eller sara eller pengar eller sara så skulle hon vinna).
2. vin eller öl? öl är ballare men vin är mindre asvidrigt.
3. dag eller natt ? dag för ljuset och natt för drömmarna, tankarna, mörkret och ensamheten. (och förstås, tvåsamheten är vackrast i mörkret).
4. one night stands eller förhållade? ett förhållande är mycket läskigare, men det är svårt att skriva kärleksbrev till någon man inte känner och man hinner inte lära sig var någon är känslig och hur man ska göra en människa lycklig på en natt. Så förhållandet vinner nog ändå.
5. tv eller internet? - internet, alla gånger. Det finns ju web-tv, så det är egentligen en icke-fråga.
6. pepsi eller cocacola ? vilket som.
7. vild fest eller romantisk hemmakväll ? vild fest, för att hitta någon att ha romantiska hemmakvällar med?
8. färgfoton eller svart/vita foton ? om de får mig gråtfärdig eller att brista ut i skratt så gör det detsamma.
9. telefonkontakt eller face to face ? jag avskyr telefonsamtal. Verkligen avskyr.
10. aim eller myspace ? Bläh.

TIO "HAR DU NÅGONSIN"
1. har du någonsin blivit upptäckt när du smitit ut? ja. Fast jag har aldrig smitit ut för att göra hyss, bara flytt från bråk och enorm ångest. Men anywho, svaret är ju detsamma.
2. har du någonsin varit med i ett slagsmål? ett par.
3. har du någonsin gjort ngt du ångrat? jag försöker att inte aktivt lida över val som ligger i det förflutna, men självklart har jag gjort idiotiska saker. Det enda jag verkligen ångrar är att jag inte gjorde slut på mitt förra förhållande långt innan det sabbade mig som det gjorde.
4. har du någonsin hoppas bungyjump? skulle aldrig falla mig in, vill jag få den känslan i magen säger jag bara något till "den snygga killen som kommer in på jobbet ibland".
5. har du någonsin varit på en husbåt? öh.. nej?
6. har du någonsin gjort slut på en hel jawbreaker? nej, men ibland har det känts så i käkarna. I vissa situationer...
7. har du någonsin önskat ngn att göra sig riktigt illa? självklart, jag är väl mänsklig? Och rätt aggressivt hämndbenägen, när andan faller på.
8. har du någonsin gått på bio ensam? bio är bäst ensam.
9. har du någonsin gillat ngn som inte gillat dig tillbaka? har hänt. För många gånger. Eller inte tillräckligt många, kanske?
10. har du någonsin tyckt att världen suger? absolut.

TIO KÄNSLOR
1. saknar du ngn just nu? många.
2. är du glad? inte direkt. Glad känns som ett aktivt ord, jag är mer... nöjd.
4. är du uttråkad? näe, jag pratar med fina Leontina, skriver onödig fakta om mig själv och ska snart sova.
9. är dina föräldrar fortfarande gifta? nej. fast två av de är, så att säga.
10. gillar du någon just nu? ja, massa människor. Fast om det är kärleksmässigt, så kan jag väl inte direkt säga att jag gör det. Eller snarare, nej. Fast jag skulle säkert kunna bli kär i nästa söta kille på tunnelbanan, så mycket soko jag har lyssnat på idag.


Efter de här frågorna vill jag älska, knulla, dansa, supa och prata väldigt mycket. Men mest av allt vill jag skriva kärleksbrev. Med en blyertspenna med trubbig udd på baksidan av en obetald räkning (för vem bryr sig om räkningar när man har någon som skriver kärleksbrev till en?).

Soko.

Hitta denna video hos Annika och blev fast. Jag trodde inte att någon kunde få flicka-som-blir-jättekär-jättefort-och-sedan-när-
besvikelsen-kommer-blir-mordbenägen att vara så här fruktansvärt fint.

Fast det gjorde mig väldigt kärleksfull. Jobbigt nog.

You were supposted to call me tonight, we would go to the cinema
You would have said "I love you" in the cutest place on earth

Våldtäkssvammel.

Jag tänkte på det här med våldtäkter och jämställdhet och ditten och datten. Egentligen tänkte jag väldigt långt och utförligt men jag kommer inte orka skriva ut allting just nu. Kanske imorgon. Men en huvudgrej jag tänkte på, det här med "ett nej är ett nej." Det är självklart, självklart är det det. Men frågan är, när är något ett nej då? Jag tycker att det verkar som att folk ofta utgår ifrån att tjejer skriker i högan sky, att de säger nej högt och tydligt och att de alltid kämpar emot. Jag tror inte att sanningen ser ut så. Jag tror det finns en hel drös med "missuppfattningsvåldtäkter" där ute och jag är övertygad om att de alla inte begås för att killen är för dum/full/mansgrisig för att förstå att ett nej är ett nej. Jag tror många killar, de flesta killar, förstår att ett nej är ett nej, men de kanske inte alltid förstår att ett mummel är ett nej, eller att en frånvänd kropp är ett nej (jag brukar vända ryggen åt min sexpartner from time to time, men det är faktiskt för att jag diggar det bakifrån, så att säga).
Missuppfatta mig inte nu, jag ställer mig inte i lägret med snubbar som tycker att en tjejs kropp är hans egendom, eller att man kan ta vad man vill bara för att tjejen är svagare eller mer full eller något. Jag säger bara, att i de fall (och jag tror att de är många, med tanke på hur mesigt kvinnor uppfostras) där tjejen inte säger ifrån, där borde kanske tjejen också ändra på sig?

Vi borde lära ut mer än "ett nej är ett nej". Vi borde lära ut kommunikation. Jag läste en artikel om unga tjejer och sex och en av tjejerna sa att när hon inte ville ha sex med sin pojkvän brukade hon bara vända sig åt sidan och låtsas som ingenting. Många av de sa att de ofta hade sex med killen trots att de inte hade lust, men de sa aldrig något. Artikelförfattaren undrade om de inte kände sig utnyttjade då, men jag tycker inte att de direkt har rätt till det (eller, alla har rätt till sina känslor, men rätt till att klandra killen då kanske).

Det känns som att jag säger att man ska utgå ifrån att alla alltid vill ha sex, men det är inte så jag menar heller. Men det finns ändå saker som ofta leder fram till sex. Hångel, petting (om man inte klassar det som sex som Olle gör, förstås) och andra såna aktiviteter förknippas ju, rätt logiskt, med sex. Med det inte sagt att om man hånglar har man förbundit sig till något, men om man hånglar, tafsar och sen inte visar något som helst mot-tecken när killen börjar klä av en eller försöker komma in i en, då kanske det är där problemet ligger?
För jag vill inte hamna i en situation där man behöver ett skrivet kontrakt för att man ska våga knulla, jag vill inte att det ska vara olagligt att ha sex med någon som inte klart och tydligt sagt "ja, Sanna, inför alla dessa tre lagstadgade vittnen så går jag med på att idka samlag med dig". Det känns lite osexigt, för att vara ärlig. (Dessutom, som jag och min syster talade om, vad händer om man gått med på att ha sex och man sen ångrar sig? Kontraktsbrott? Som min syster sa, "Det är ju ändå en muntlig överenskommelse".)

Poängen, för att inte vimsa vidare just nu när jag ska sova, var att vi bör lära ut att det är viktigt att tydligt kunna kommunicera att man inte vill. Om snubben då inte ger sig, då är det stora fel.

Hälsa.

Jag var ute och skulle handla kvällsgodis nyss och en främmande kille på gatan hälsade på mig. Helt rakt upp och ner, ett stort glatt "tja!" som gjorde mig alldeles varm. Inte som att han trodde att han kände mig, utan bara... för att. Och nu är jag jätteglad bara för det.

(Undra om det är luggen? Att jag ser så snäll ut att folk måste hälsa?)

Olikheter.

Idag har jag gjort två saker som inte alls är likt mig. Numero uno, jag har gått runt i min sovtröja och mjukisbyxor hela dagen. Inte alls likt mig, jag hatar såna kläder vanligtvis. Dock har jag sminkat mig och fönat håret med precision. Så jag ser halvklar ut, ungefär.
Det andra jag har gjort är att bli klart med något i förtid. Egentligen inte direkt i förtid eftersom det är en uppgift som ska in idag, men jag gjorde den nu på förmiddagen och nu är den klar. Jag har flera timmar tillgodo nu. Kan äta mat, gå ut på stan, vimsa i mitt rum, kanske sy nåt. Jag har tid utan stress och det är fan ovanligt.

Något mer jag har är sår i hårbotten. Det är inte tillfredsställande. Färgade visst håret lite väl mycket i söndags. Aja, det läker nog, det är faktiskt bara ett. Jag ska tydligen ha bra läkekött också.

Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Jag har en lång text som jag skrev vid frukostbordet och jag tänkte att jag skulle skriva in den här. Men det gick inte, jag skrev av och det kändes inte rätt. Kan hända att det är för att texten är rätt glad och bekymmersfri och jag sitter just nu och lyssnar på Kents första B-sidor skiva. Den är fruktansvärt ledsam och påminner om en gång när jag var yngre och min pojkvän precis hade gjort slut med mig. Jag låg i mitt rum och lyssnade på Noll och Utan dina andetag. Grät som att världen höll på att gå under. Men det ordnade sig tillslut, som saker brukar göra. Jag blir ändå lite passiv när jag lyssnar på de här låtarna, fast sådär nostalgiskt, så att det inte gör ont. Som att titta på ett brustet hjärta genom en monter, kanske.

Jag har massa ideer på vad jag ska skriva, men allting är så nedstämt och känsomässigt. Jag vill inte skriva sådana saker, för det är inte direkt så jag mår. Å andra sidan är jag inte helt uppåt väggarna lycklig heller, men det känns lite som att man göder de dumma känslorna om man skriver gråtmilda texter. Jag tar ut det trista med en fin textrad, det är lagom.

"Hur kan du vara så säker på ditt svar, hur kan du vara så iskall, ren och klar, när det finns platser i vintergatan kvar, som vi aldrig får se?"